annicaalmgren.blogg.se

inspo mode trender inredning resor diy Här är tanken att jag ska inspirera i massor, hoppas du gillar!

🎀

Publicerad 2015-08-30 22:45:25 i Allmänt,

..det var ju det här med min cysta.. Ska ta det från början.. Jag är ju som sagt riskpatient för bröstcancer och går på kontroll i oktober varje år på Uddevalla sjukhus, har gjort det i 5 års tid.. Jag har haft en del cystor både i brösten och i underlivet men än sålänge inget farligt som tur är.. Jag och Marcus var ju på Mallorca för några veckor sedan och redan andra dagen där nere får jag en känsla, konstigt men jag fick verkligen en känsla av att det fanns något i mitt vänstra bröst, jag vågade knappt känna efter men var ju tvungen, där en bit ner under vårtgården känner jag något som en hård ärta som inte går att rubba, dessutom gjorde den inte ont som mina andra cystor alltid har gjort, att jag inte kunde flytta på den påverkade mig mest.. Har ju läst och hört en del om att orörliga cystor kan vara farligt.. Detta var en lördag och jag fick panik och blev ledsen, Marcus var nere i receptionen och bad att få dit en doktor, jag vet ju innerst inne att det inte går att göra något åt mig där men ville ändå prata med en läkare, sagt och gjort på 30 minuter fanns där en doktor som fick ta emot en otroligt ledsen och hysterisk patient.. Han sa att det är nog bäst att jag ringer mammografin redan på måndagen då han också kände den lilla kulan i bröstet.. Fick även penicillin då jag hade en infektion i bröstvårtan som även det förstärkte min panik.. Söndagen minns jag inte och på måndagen prick kl 8.00 ringde jag till U-a sjukhus som jag gjort så många gånger förr.. En röst sa flera gånger att jag var först i kön.. Jag väntade och väntade och kl 8.12 svarade den suraste och otrevligaste sköterska jag någonsin hört., jag berättade min situation och dom vet vem jag är då jag varit där under åren.. Hon sa ordagrant: men jag har ju ingen tid att ge dig, du får vänta till tidigast oktober innan du får komma och då ska du ju ändå hit..(Med en sjukt otrevlig ton) jag grät och hon sa: det är svårt att höra dig när du gråter men jag sätter väl upp dig på väntelistan om vi får ett återbud.. Ja tack det vill jag gärna.. 
Resten av semester'n var vi dom mest kärleksfulla mot varandra, vi är det annars också men nu lite extra.. tyvärr så var jag absolut inte positiv i mitt tänkande utan bestämde vilka sånger jag ville ha på min begravning mm, sorgligt men sant.. Målar fan på väggen så är jag förberedd på det värsta.. 
Väl hemma hade jag fått brev från sjukvården, om sex veckor kunde jag få komma.. Vet inte men det känns bra länge om man liksom har det i generna.. Ringde då min vårdcentral och fick träffa Dr Mats redan samma dag, han hjälpte mig att kontakta Sahlgrenska och fick akuttid inom tre dagar.. Där fick jag träffa det mest underbara team någonsin, från receptionist till högsta läkare, fan vilka otroliga människor! Bästa någonsin.. Fick göra mammografi, röntgen och träffa två stycken läkare som konstaterade att jag hade en väldigt stor OFARLIG vätskefylld cysta som satt fast i vävnaden under vårtgården och därav inte gick att flytta.. När han sa ordet "ofarlig" rann tårarna obegränsat och den söta sköterskan gav mig näsdukar och höll min hand och sa: vi måste genast säga till din sambo som sitter där ute och är helt orolig, hur fint?!?! Dr Roland tog fram den stora sprutan och tog bort all vätska, denna gång fick jag se ingreppet på tv:n och sedan se all vätska, herregud alltså vad stor cystan var.. Nu ska jag få komma till cancergenetiska mottagningen även den på Sahlgrenska och se om jag ska behålla mina bröst eller ta bort dom helt.. Har nu skickat mejl till fem olika chefer på Sahlgrenska för att berätta om mitt mottagande, tycker att det är viktigt att dom får höra vilken fin och otrolig personal dom har..  Denna upplevelse har fått mig att tänka om en hel del, skit samma om det är obäddat eller är tandkräm i handfatet för hur jävla viktigt är det egentligen.. Nu har jag även börjat ta tag i sånt som fått vänta alldeles för länge, tex så har jag skaffat mig en "riktig" gynekolog och inte min barnmorska, senast jag födde barn var ju 12 år sedan så det var väl på tiden, blir ju snart 40 år.. 
Jag och Jonathan har haft en extra nära kontakt det senaste och hans sms har varit så fina..
..vår låt❤️


..hans svar efter att ha fått veta att allt var bra❤️

Min familj betyder så mycket för mig❤️
 
Ta hand om er därute och stå på er om ni vill/behöver hjälp!
Puss och kram❤️❤️


Om

Min profilbild

annica almgren

40 årig tvåbarnsmamma till Jonathan 21 år och Leo 13 år med ett stort intresse för färg, form och trender inom mode och inredning.. Sambo med Marcus, bor i hus och lever ett härligt liv med roliga jobb och underbara resor.. Hoppas jag kan inspirera dig..

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela